För genomskinlighet: incitamentet till själva recensionen är sidans lotteri som en kvalificeras genom sitt deltagande.
Så, jag fick varan levererad idag. Jag gjorde en massa tidigare research online och var fast mellan Digital Workspace-keyboard, E-Pianon, tittar på Roland, Kawaii, Studiologic, Nativeinstruments, över en nästan ohälsosam period. Då tittade jag på Arturia Mk2 medan jag gjorde jämnföringar. Mitt behov, med vreden, sliders, universal DAW kompabilitet, allmän tålighet, medan jag fortfarande vill ha en bra pianokänsla (Fatar-keybädden sägs vara toppen i sin prisklass).
Nu, utöver funktionalitet så blev jag rädd då många kommenterat över tangenternas tyngd, hur det var den huvudsakliga motivatorn till varför keyboarden kanske inte är rätt produkt. Det och avsaknad av after touch.
När det var dags att köpa (efter månaders sparande), så hade Mk3 precis kommit ut. Jag tittade, och jämförde ännu en gång, från Mk2 till Mk3. 12 lite högre kvalitiva trumpaddar istället för 16 och en frän ny display, och enligt omdömen, nästan lika mycket tryckmotstånd, bara snäppet lättare än Mk2.
Än så länge, fylls de behov och förväntningar jag satt. Jag är van vid piano och föredrar lite tryckmotstånd, men jag kände inget av den ökända tyngden som får köpare att ångra, vilket var min största rädsla. Med den ur vägen har jag inget att vara missnöjd över. En ny keyboard efter 30 år. Jag är nöjd.
)
)
)
)
)
)
